Vad jobbigt det är att behöva ändra sina planer och ställa om sig ett stup i kvarten!

Eftersom att jag glömde anmäla mig till tentan som är imorgon så var jag inställd på att jag blev tvungen att chansa på två olika föreläsningsbyggnader som ligger fem minuter ifrån varandra men ändå bli garanterad plats.
Men för säkerhetsskull så mailade jag kursansvarig och frågade vilken sal jag skulle vända mig till.
Jag fick då reda på vilken byggnad jag skulle gå till men inte vilken sal. Jag frågar. Varpå han svarar att ”du får chansa mellan fyra olika salar. Eftersom att du inte är anmäld till tentan, har lärarna heller ingen skyldighet att se till att du blir garanterad någon plats”.

Så med andra ord ska jag imorgon klockan 8:00 springa runt mellan fyra olika tentasalar och fråga ifall det finns plats och lägg då till att jag ändå måste vänta 20 minuter, för att kanske få reda på att jag ändå inte kan få plats.

Jag kan ju redan nu föreställa mig vilken cirkus det kommer att bli. Hur lätt blir det att kunna slappna av sen då, om man väl kommer in någonstans? Jag som redan nu är lika harig som en söndertrampad myra?

Tack – men nej tack. Då tror jag faktiskt att jag avstår och hellre får bita i det sura äpplet och ligga efter med en tenta och ett seminarium när vi börjar terminsstart igen. Bättre att klara en tenta än att misslyckas på båda (där en av dem dessutom är en omtenta).

Jag tror det blir lugnast så för mig, annars kanske det slutar med att jag får en hjärtinfarkt medan jag sitter där på tentan..nej men, så illa ska vi väl inte tro att det kan bli. Däremot när jag blir stressad så låser sig hela min hjärna och om man då redan i förväg vet att stressfaktor nummer 1 är att behöva springa runt klockan 8:00 på morgon innan tentan ens har börjat, känns det för mig ganska så meningslöst att gå dit över huvudtaget.

Jag kan i alla fall vara glad över att jag har ordentliga tenta-anteckningar att läsa på..

Så nu funderar jag på att istället sätta mig med andra tentan som är nästa vecka.