Det går bara bättre och bättre för mig, med pluggandet. Även fast det tog några dagar innan jag kunde ta fram tentan utan att börja grina så var det ändå bra att jag hämtade ut den så jag kunde se vad jag lyckats och inte lyckats på. Jag förstår nu att jag skrev alldeles för lite. Bättre lyckas nästa gång säger man då. Jag tog en paus och shaka loss. Ibland har man så mycket energi så man inte kan sitta still på stolen, då är det ett utmärkt sätt att bara dansa allt vad man kan – ja så man nästan tappar andan och kräks. Det är det jag gör (flera gånger om dagen) kanske det är därför jag fortfarande efter fem dagar har sådan kramp i högerfoten för att jag inte vet när jag bör sluta? Ja, det problemet har jag förövrigt haft under hela min uppväxt. Hursomhelst i pausen ringde M och jag snackade med henne lite om provet och om hon kunde ge mig lite tips. Efter det fortsatte jag dansa och här sitter jag nu. Helt andfådd och med svetten som rinner ner längst med ryggen på mig. Tur för mina besökare att jag inte har några. Jag skulle aldrig klara mig utan mina danspass. När jag dansar försvinner hela min värld och jag kliver in i en helt annan värld. Så kan det vara när jag ute på dansgolvet också. Fast jag försvinner nog inte förräns Billie Jean (som är den mest spelade låten av MJ) spelas, då är det omöjligt att dra mig från dansgolvet! Härom veckan såg jag en nytagen bild på en kompis från gymnasiet (som jag fortfarande umgås med). Hon hade rakat sig! Jag tycker sådant är skitsnyggt och hon passar verkligen i sitt rakade icke-existerande hår. Det fick mig att minnas den tiden jag rakade av mig håret. Ja, ni kan ju kanske föreställa er själva vad både mina föräldrar sa (de var allt annat än glada, ska sägas!) Ni kanske undrar hur sjutton jag kunde få för mig att raka av mig håret? Tja, jag var trött och arg på alla ideal som fanns runt omkring mig. Jag skulle dessutom hoppat in i lumpen (men fick inte komma in pga att befälet trodde jag led av ätstörningar). Jag underhöll inte ”håret” så det växte ut och jag gjorde inte om det. Trots att jag kan sakna den perioden oerhört mycket – eftersom att jag då vågade vara mig själv mera än vad jag kanske vågar vara idag. Då hade jag ännu inte mött så många människor som tryckte ner mig i leran. Så har jag svårt att tro att jag skulle kunna göra om det (man ska visserligen aldrig säga aldrig) men jag tror inte det. Idag är jag glad över att jag har långt hår – trots att jag klippt i det. I alla fall – jag tränade då också extremt mycket och var smal som ett sträck (men vältränad) dessutom klädde jag mig mer som en kille. Mycket träningsbyxor och brottarlinnen. I alla fall – en gång när jag skulle gå och handla och skulle betala i kassan sa kassören till mig, när han skulle lämna över växeln ”här har du grabben”. Chockad (men ganska glad) tog jag emot pengarna och gick därifrån lika chockad. Hahaha ,ja jösses! Ungefär samma situation hände när jag några dagar senare var på indisk restaurang med mina föräldrar. Ägarna till restaurangen kom fram till vårt bord och hälsade på mina föräldrar och sa ”jaha, jag visste inte att ni hade en son också?” Mamma blev såå förbannad och berättade sedan efteråt att hon skämdes ihjäl och undrade vad det var för fel på mig?? Många har frågat mig om jag kan visa bilder på när jag var rakad men på den tiden tog jag nästan inga kort alls. Jag hade önskat det – för det hade varit kul att ha! Men jag hittade ett kort på Beyonces syster – Solange Knowles, som är det närmaste mig som jag kan hitta. Vad tycker ni? Tror ni jag skulle passa i att raka av mig håret igen? Solange Knowles
Eftersom att jag fortfarande inte lärt mig att lägga upp videoklipp ber jag er för sjutton gubbar att gå in och titta på detta klipp på Sam Tsui! Snacka om talang! Jag hittade videoklippet på Charlotte Perrellis sida. http://www.youtube.com/watch?v=R12QVtuB0_Q